Jag önskar att jag slapp önska varje kväll, för att sedan inse att inget händer...
Det finns vissa saker som man helt enkelt inte förstår sig på.
En sak som jag aldrig lyckas förstå mig på är väl killar, och jag tror inte jag är ensam om det problemet.
"Som toaletter, antingen upptagna eller fulla med skit"
- För det är verkligen så, och är dom itne upptagna av någon tjej så är dom självupptagna eller upptagna med något annat, ett förslag är till exempel sport.
Men aldrig att det kan finnas en kille som verkligen är sådär underbar att du bara VILL HA honom och att han vill ha dig.
Jag förstod inte riktigt vad dom i mitt fd. handbollslag menade när dom sa "men var glad att ni i alla fall har pojkvän" till mig och Sandra när vi disskuterade om vi inte borde göra slut...
Nu förstår jag, för hur dåligt man än trivs med sin pojkvän så är den där mysiga närheten man ibland får bättre än ensamhet - föralltid.
Jag antar att vissa personer helt enkelt är menade till att vara singel hela livet, och jag antar att jag är en av dessa få (o)lyckligt lottade personerna.
Eller så kanske det bara är min spegel igen, och vem vet kanske jag om 7 år (när olyckan försvunnit) hittar en kille som jag gillar så mycket att jag stadgar mig med honom..
Hm, det blir alltså år 2014... Och få se då är jag.. 23 år gammal, nej men va bra att jag kommer få leva i celibat, speciellt med tanke på att jag redan nu hållerpå att vittra sönder av ensamhet.
Och jag slår vad om jag till den dagen hunnit krossa ännu en spelgel, vilket innebär att jag får vänta 7 år till, om jag inte då igen lyckas krossa ännu en tredje spegel.
Det vore väl för gulligt.
Nu är klockan 22.22 och jag önskar mig som vanlgit samma sak som alltid.
Det lustiga är att den saken är en sån sak man verkligen itne förstår sig på.
Och varför önska när det aldrig fungerar?
ÅH, irritation.
Vad vill livet mig?
En sak som jag aldrig lyckas förstå mig på är väl killar, och jag tror inte jag är ensam om det problemet.
"Som toaletter, antingen upptagna eller fulla med skit"
- För det är verkligen så, och är dom itne upptagna av någon tjej så är dom självupptagna eller upptagna med något annat, ett förslag är till exempel sport.
Men aldrig att det kan finnas en kille som verkligen är sådär underbar att du bara VILL HA honom och att han vill ha dig.
Jag förstod inte riktigt vad dom i mitt fd. handbollslag menade när dom sa "men var glad att ni i alla fall har pojkvän" till mig och Sandra när vi disskuterade om vi inte borde göra slut...
Nu förstår jag, för hur dåligt man än trivs med sin pojkvän så är den där mysiga närheten man ibland får bättre än ensamhet - föralltid.
Jag antar att vissa personer helt enkelt är menade till att vara singel hela livet, och jag antar att jag är en av dessa få (o)lyckligt lottade personerna.
Eller så kanske det bara är min spegel igen, och vem vet kanske jag om 7 år (när olyckan försvunnit) hittar en kille som jag gillar så mycket att jag stadgar mig med honom..
Hm, det blir alltså år 2014... Och få se då är jag.. 23 år gammal, nej men va bra att jag kommer få leva i celibat, speciellt med tanke på att jag redan nu hållerpå att vittra sönder av ensamhet.
Och jag slår vad om jag till den dagen hunnit krossa ännu en spelgel, vilket innebär att jag får vänta 7 år till, om jag inte då igen lyckas krossa ännu en tredje spegel.
Det vore väl för gulligt.
Nu är klockan 22.22 och jag önskar mig som vanlgit samma sak som alltid.
Det lustiga är att den saken är en sån sak man verkligen itne förstår sig på.
Och varför önska när det aldrig fungerar?
ÅH, irritation.
Vad vill livet mig?
Kommentarer
Trackback
