The sun is trying to kill the moon

Du har hört det så många gånger, och du som så lätt brukar bli övertalad. Men detta verkar ingen kunna slå in i din hjärna. Du ser inte vad dom ser, kanske nån gång ibland men sen inser du lika fort igen hur fel du hade.
Deras ord känns varmt i hjärtat men granskas nogrannt och blir sedan någonting oviktigt, som bara var ett samtalsämne mot pinsam tystnad.


Söt.

Det är hemskt, hur dom ser allting som försvunnit medan du bara ser allt som är kvar. Och du förstår inte ritkgit hur dom kan säga så till dig när alla runt ikring är mycket värre.
Du älskar orden, och sträcker alltid lite extra på dig. Tills du komemr hem och blir påmind om allting i spegeln och du slutar aldrig fundera på varför alla ljuger?


Smal.

Du förstår inte varför dom säger ord som inte stämmer in på dig. Och du förstår inte hur vissa personer kan vara så perfekta medan du föddes precis som du är.

Och jag förstår inte varför vissa säger att jag är så mycket mer, när det inte går att vara mer än så.
(Och jag pratar i koder nu)
För jag är trött och jag vet inte om jag orkar uttrycka mig så ni förstår.
Men jag bara vill.

Du äger han

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0