Stina

Den här underbara Clara fyller år imorgon men vi firade henne idag efter som att Norrlänningen (jag) återvänder upp till istiden imorgon.
Jag och Kumlin började baka en kladdkaka, vilket i sig var en väldigt lustig upplevelse så smeten gick att ta ur bunken utan att någonting fastnade i bunken ^o) haha, ja som ni förstår är vi itne så tjocka att vi är vana vid att baka kladdkaka. Hur som helst stoppade vi in den konstiga smeten i ugnen och undertiden började Kumlin rita en väldigt fin teckining till Clara när vi står utanför bion.
Efter ett tag fick Kumlin en snilleblixt och sa:
- Ska vi inte göra en till kaka?
Och efter som att det trots allt var vår underbara lilla satmara som fyllde år och som alltid är väldigt bra på att äta så tvekade vi itne utan rörde ihop en till smet (och denna gången fastnade den i bunken precis som den ska)
Vad är det man säger? Övning ger färdighet.

Första kakan bränndes, men den var ju redan nog missbildad så en aning missbildning till gjorde inte mycket.
Dessutom är det insidan som räknas och den var... Kladdig.
Medan andra kakan var i ugnen kom Elin Nordqvist och hjälpte oss rita, jag ritade en till teckning när vi befann oss i bion. Sedan färglagde Elin Nordqvist teckningarna väldigt fint och när kaka 2 var klar (även den lite bränd) tog vi en tesil och snöade med florsocker över de båda kakorna.
Sen tog vi glassen ut frysen och begav oss ner till skabbrummet 108 för att fira vår lilla Clara som blivit stor.

Vi knackade hysteriskt tills hon öppnade och sjung första meningarna på "ja må du leva" sedan trängde vi oss på och hade picnic i hennes lilla rum.
Hon öppnade Elins paket (en bok med roliga historier, efter som att Clara satsar på en karriär som komiker.. tyvärr)
Sedan granskade hon våra teckningar (en slags bildserie) som visade att vi hade tänkt bjuda henne på bio men våra pengar räckte itne till och att vi skulle bjuda henne när vi hade råd (om ungefär 42 år, dvs. år 2050) Hon blev väldigt glad för det.

Vi åt och åt och åt och tro på tusan att vi åt upp 2 kladdkakor och nästan 2 glasspaket.
Efter den goda middagen rullade vi ut till köket för att diska.
GRATTIS GUMMAN <3

Idag var sista dagen på skolan, vilket var väldigt skönt. Att dessutom få sluta klockan 11.00 när jag egentligen slutar 16.30 var inte heller så dumt.
Nu är allting färdig packat och jag ser framemot att återvända till kylan, snön, vinter och framför allt hemmet.
Nog för att jag numera kallar Uppsala för mitt hem men fortfarande så komemr Norrland alltid vara där för mgi som ett hem även när jag bor i USA om några år. Norrland kommer aldrig lämna mitt hjärta.
Det ska bli skönt att slippa undan alla tankar i Uppsala ett tag och bara slappna av hemma, med en mamma som lagar mat och tvättar. Dessutom ska det bli skönt emd ett hus som är större än 10 kvadratmeter. (Även om mitt rum inte är mycket större).
Så nu väntar jag bara på att packa ner datorn, sova en stund och sedan vakna för att ta flyget hem. Så jag antar att vi hörs när jag ligger uppe i mitt nya rum där uppe och slappnar av med hela familjen uppmärksamhet.
Lov veckan kommer förmodligen att bli ganska skön, även om de mesta dagarna kommer spenderas med familjen och en del plugg.
Jag förstår att jag inte behöver sakna Uppsala för jag har trots allt 2 ½ år kvar här och jag kommer komma tillbaka det är en sak som är säker.

Så ta hand om er alla vänner, jag kommer trots allt sakna er.
Ni gör Uppsala till en av två hemstäder <3

Och om vicky läser det här så ska du veta att vi saknar dig hela klassen
(och att jag spikade matteprovet, inte ett enda fel. Och INGEN hade IG. Grattis gumman ^^)
Hoppas du har det underbart.