För lust. För vi för lorar.

Gick ut till bussen kvart över fyra, precis innan den skulle komma. Ute är det snö, fast på vägarna emst slask. Jag vet itne hur länge jag står och väntar coh efter 6 minuter börjar ja bli riktigt nervös, jag skulle missa bussen till Sävja ingen chans att jag skulle hinna - och som pricken över i:et så går bussarna bara var 30 minut på söndagar...

Efter lite funderingar rusar jag över vägen och börjar springa mot centralstationen. Jag går och springer om vartann. Självklart så skulle jag missa bussen ändå tänker jag och inser att den förmodligen redan gått. När jag är framme på stationen är där fullt med folk som väntar på bussen, för även den var försenad. 10 minuter senare än den skulle komma så kommer den (tack gode gud för det)

Varför kan busschaufförerna här inte köra i annat underlag än asfalt? DET ÄR SAMMA SAK VARJE GÅNG.
Bussresan är lång och jag blir mer och mer irriterad.
Väl framme kutar jag in och förbi barnen som leker emd knivar, in i skolan och nedför trappan, smo om jag varit i skolan 1000 ggr innan och inte bara två. Jag hittar laget och får en tröja.
Nummer 3.

Vi börjar värma lite smått för att sedan se slutet på killarnas match, som dm vann med 1 mål i sista sekunderna (lite sverige style ;>) Sen börjar vi värma Madde (målvakt)
Jag börjar i första uppställningen. Vi släppper inte in något mål i deras första anfall och i vårt första så gör jag mål.
Tror det är första gången vi börjar en match emd ledning nästan.
Matchen går oerhört bra, speciellt om man jämför emd andra.
Vi kontrar för det mesta sönder dom och försvaret är delvis en mur.
I halv lek leder dom ändå med ett mål, mest pga. våra tekniska fel och MASSA stolpträffar (lite synd..)

Andra halvlek är lika bra (otroligt nog) och vi förtjänar att vinna och jag är så taggad.
Med 40 sekunder kvar leder dom med ett mål, vå får bollen coh det blir inkast. Det ttjafsas med domaren coh ja känner hur tårarna vill komma. FAN.
Jag orkar inte emr, orkar itne förlora.
Missförstå inte, jag ÄLSKAR att spela handboll, men jag HATAR att förlroa.
Vi måste sluta upp med det här nu... Det är fna itne bra på psyket.
Det är 5 matcher kvar och snälla, gör så vi åtminstone vinner en?

Kan ju bara vara glad över att det gick jätte bra för mig själv..

jag ger dig inte min morgon och inte min dag
du får nått så mycket bättre du får hela jävla jag
hela underbara, unika jag
inte nått så fjuttigt som en morgon och en dag


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0