Björne...
Okej vi låtsas som ingenting sen (a)
björnen igen
mycket björn nu för jag och anna vill se (a)
du är glädjen i mig
Älskade björn :)
På rockbjönrne (I was there)
Om man spärrar upp sina ögon, och tittar bak med huvudet ut, då ser man galen ut
Sveriges bästa poet, min blivande man och allmänt den enda killen som jag är ett big fan av just nu (okej oscar carlen också)
BJÖRN GUSTAVSSON <3
Vad är kärlek?
När det bubblar i kroppen som en kolsyrad dricka,
När du fnissar som en liten flicka.
När man känner nåt man can't deny,
When the eagles fly over mountain high.
När all oro är som bortblåst och försvunnen,
När Simba återvänder i Lejonkungen.
När man bara drar replik för att slippa krångla,
"Min pappa är rik, vill du hångla?"
Om man spärrar upp sina ögon, och tittar bak med huvudet ut,
Då ser man galen ut.
Det har egentligen inte hit och höra,
Det är bara en grej man kan göra.
När jag dansat med Elin en sommarnatt lång,
Och vi satt på en parkbänk, jag var kär, hon drack rom.
När Elin sa att jag var den vackraste som finns,
Såg in i mina ögon, och kräktes på mina jeans.
Våga styr som en kapten, våga fall som ett löv,
Våga chansa och se hur det går. Vad är fegt, vad är mod,
what is love?
Baby don't hurt me, don't hurt me no more.
Från en afton som doftar lite YMCA,
tack Göteborg, ni är kärlek för mig.
Det här är ljudet av ett brustet hjärta
Kärlek handlar om att bråka för att bli sams
och förlåt
(för jag är skyldigt dig det lika mycket som du e skyldig mig samma sak)
Jag har aldrig varit bra på att bråka länge,
inte nu heller.
Och det är egentligen något jag är stolt över.
Försoningssex.
Någonting som inte fanns förut
Tänkte mitt i alltihopa bara ta en liten paus från allt det där olcyklgia drabblet som av någonanledning smutsat ner min blogg på senaste tiden.
Egentligen skulle det bli ett väldigt aggressivgt inlägg här efter min aggrissioner igår men vid den tiden så funkade inte min dator, och nu finns inte mycket av de där aggressionerna kvar så vi får skippa den tanken.
Igår insåg jag att jag inte längre var ensam på mögelhuset, Victor hade nämligen kommit hem från USA och befinenr sig just nu någonstans i Uppsala. Det var mycket trevligt att äntligen få umgås med en levande människa, hm.
haha.
Senare så insåg jag att ven Cissi hade pallrat sig till Uppsala så nu är jag verkligen itne själv, konstigt nog så är jag det i alla fall för Victor stack nånstans och Cissi har ja inte hört av idag...
Idag var sista dagen på "jobbet", vilket har varit mycket kul men nu såhär sista dagen så var vi väldigt less. Vilket resulterade till att jag och Malin mest gjrode ingenting.
Förövrigt har jag funderat över hur den perfekta killen är:
* Fint hår
* Fina ögon
* Vältränad (och om inte så ska kroppen iaf vara "fast")
* Snygg stil
* Lite blyg och så men inte för blyg
* Talangfull (en kille med talan gär SEXIG)
* Sportig (om inte ska han typ sjunga/ spela gitarr eller liknanade)
* Lagomt lång (längre än mig och kortare än Carlen)
* Bo i Uppsala (max typ 30 minuter ifrån)
Sist men inte minst så ska han vara så jävla kär i mig att han inte skulle fungera om jag lämnade honom.
Hm..
plötsligt börjar jag verkligen fundera på varför jag är singel?
Extra charmigt att min dator har hängt sig -.-'
Skulel underlätta med en pojkvän som jag fixa sånt också.
och utanför spelar dom fotboll i gult och svart.
Nöjd - Veronica Maggio
(bara för att ni kommer känna igen er)
Ingenting fanns, ingen vet när
Andra dagen som tränare.
Börjar med att man vaknar vid tio och inser att man är väldigt trött.
Grvuar sig lite för att GÅ ändå till Fyrishov, ja menar det tar ju trots allt tio minuter...
När man väl kommer iväg så är man framme ungefär lika fort ^o)
Väl i hallen är Erik redan där och denna dagen även två killar från A pojk, bland annat Arvid som föröverigt hjälpte oss idag :)
Sen kommer Sanna och tillslut Sävja i sista stunden.
Barnen smyger sig in och de som kan handboll tar såklart störst plats.
Det hela går ut på att tycka om alla barnen, berömma alla barnen och vara snäll och trevlig,
utan att barnen känner att man favoriserar någon.
Trots allt så hittade jag inte bara en kärlek,
små killar är mycket bättre, det tar ungefär 15 minuter så tycker dom om en jätte mycket (och dend är lilla killen som stod bredvid mig hela tiden, SÖT) och dom bryr sig inte ett skit om hur man ser ut.
Det där växer bort med åldern, tyvärr.
Och sedan blir dom lika gräsliga hela högen ^o)
(Dra inte alla över en kam, nej men under en och samma borste)
Det gick bra i alla fall, jag tycker om småbarn och imorgon så är sista dagen :/
Sara frågade dock mig och Sanna om vi kanske skulle tänka oss handbollsskolan och självklart skulle jag det.
Då var det bara det där med tiden.
Men vi får se, det kanske funkar.
Resten av dagen går nog åt till att träna.
Har precis druckit Sveriges vanligaste drog, kaffe, för att bli lite pigg.
Ska skriva på min novell till svenskan och sedan dra iväg till gymmet.
Sen träning ikväll.
En sak till, dom kommer på fredag :)
Vad vill världen mig nu då ?
Och jag gick till Ikea idag, observera gick. Och ja jag gick lite fel och så men tillslut kom jag fram, haha.
Köpte lite saker för att våra rummet lite.
Självklart så vill världen som vanligt jävlas emd mig och jag fick vänta 30 minuter på bussen tillbaka. Men jag kom hem tillslut.
Väl hemma var jag sugen på att möblera om, började dra sker hit och dit och efter kanske en timme kom jag fram till att jag bor i en klädkammare. Det är verkligen omöjligt att möblera på något vettigt sätt! (förutom det som är just nu) så jag blev less på all skit och lämnade tummer i en enda röra (värre än vanligt) för att sedan gå och äta lite palt.
Min mamma må säga att jag aldrig föddes till norrlänning men palten kommer alltid stå mig när.
Efter den godaste maten i världen (speciellt efter att itne ha ätit den på flera månader) så tog jag mig energi till att flyttat tillbaka möblerna så som det var i början och sedan ställa fram mina inköp bestående av en matta, gardiner, draperi, lampa, blomma, kuddar.
Det blev väldigt fint måste jag medge.
Nu sitter jag här och världen ska självklart jävlas med mig igen.
Vad var det för fel på den där bilden där man knappt ser vem det är? Nej men byt du till den bilden som jag uttryckligen sa till dig att den var fin.
-.-'
Och det kanske inte kommer som någon stor chock men Sebastian är förmodligen Piteås största smygbög, och dessutom kvinnligare än mig.
Those are the best days of my life
Det vill säga, jag har alltid tyckt om att ha folk omkring mig (och inte minst få deras uppmärksamhet) men samtidigt är jag väldigt mån om att få ensamhet då och då. För ibland behöver jag det, och då inte för att känna hur ensammen jag är utan helt enkelt för attt få en stund med mig själv. Så att jag inte glömmer bort mig.
Men med min ensam tid har jag aldrig menat ett litet rum på ca.10 kvadrat och massa stök. Jag har alltid symboliserat ensamtiden med en stund framför en bra film tillsammans med någon i min familj. Kanske emd en te kopp om jag är på riktigt mys humör. Egentligen så har all min ensamtid utspelat sig framför datorn, men alternativet emd familjen har alltid funnits där.
Idag är ensamtid. Det enda jag vill är vara själv - med min familj. Men dom befinner sig 85 mil härifrån (undantag för mamma som är på spa Lyksele). Hur som helst saknar jag alternativet med en ensamtid tillsammans med mina närmaste.
Jag behöver den här ensamma tiden, för jag ahr mycket att fundera på. Även om jag egentligen inte vill.
Dessutom kanske det gynnar skolan .
En sak vet jag i alla fall (i och för sig ahr den inget emd det här ämnet att göra) jag vill i alla fall ha ett stort fönster som man kan sitta i, i min lägenhet. Så jag kan sitta där och skriva, eller abra fundera eller läsa. Jag älskar fönster, eller snanare utsikten.
Och helst ska jag kunna se eiffeltornet från det fönstret.
Eller åtminstone en del av mitt hjärta - Paris.
I'm scared, scared to fall in love
Det var femton minuter av mitt liv.
Och det var dom absolut värsta minuterna jag någonsin varit med om.
För jag tvingades höra din röst, se ditt leende
och se hur dina ögon reflekterades av solen sådär som på ingen annan.
Förstår du hur absolut frukansvärt det var?
(Förstår du att mina ögon inte kunde koncentrera sig på annat)
Jag kan låta bli dig,
jag kan.
Gå förbi utan att "se" dig, försöka låtsas som att det bara är någon.
Jag kan ta att du dissar mig, att du inte ser mig
och att du överhuvudtaget inte vill ha mig det minsta.
Så länge du bara inte finns överallt.
Och framförallt inte framför mig.
Och om du nu dissar mig,
varför göra det så svårt för mig?
Varför sätta sig mittemot mig i 15 minuter
och låta mig äcklas av det där leendet och dom ögonen...
Jag kan låta bli dig,
men inte om du är framför mig.
För då blir jag blind.
Jag hatar dig...(with you)
Satan vad ont du gör
Jag var aldrig tillräckligt söt.
Jag var aldrig tillräckligt snäll.
Jag var aldrig tillräckligt undebar.
Jag var hela tiden mig själv.
Och själv räcker jag inte till.
Allting är verkligen över nu,
för en gång är ingen gång men två gånger är minst en gång och jag förstår fortfarande inte varför?
Men jag antar att det är såna detajler som jag inte har rätt till.
Jag önskar bara att jag fått en chans att lära känna dig,
och jag trodde faktiskt inte du var en sån, men jag antar att alla är likadana.
Ibland önskar jag att jag hade skrattat mindre och tystare så kanske du hade sett mig,
jag önskar att jag inte hade berättat det till dom, precis som i början utan smygit med det lite.
För dom kanske är mina kompisar,
men ibland blir kakan bara förstörd av för många kockar, och jag antar att den här kakan aldrig ens blev det minsta ätbar,
och receptet verkar skrikas ut i korridorens alla hörn.
Jag hoppas verkligen att det inte är på grund av det, och om det är det så förlåter jag nog aldrig riktigt.
Det är jobbigt,
men jag sa att jag skulle fatta om det var så,
så jag antar att jag får ta mig i kragen och förstå...
DET ÄR ÖVER.
Jag saknar Clara och hennes rum att gråta lite smått i.
Men jag antar att jag är född för ensamheten och jag kommer nog aldrig dela tårar med någon.
Från och med nu kommer jag nog aldrig orka möta din blick.
Men jag kommer fortsätta titta, för det går inte att låta bli, tyvärr.
Och engelska provet kommer att gå åt helvete imorn,
precis som det gjorde med dig.
How good can it be
Men av någon anledning så går träningen bätter än någonsin, och matcherna också.
Nu ska jag inte säga för mycket med tanke på matchen till helgen (då jag säkerligen kommer vara värdelös efter som att jag tänker såhär)
Jag vet inte ritkigt om dagen varit bra eller dålig.
Ni vet, det har varit en sån där dag då någonting för allting att verka bra, samtidigt som någonting gnager inombord om hur det kunde vara bättre.
Hur som helst mår jag bra.
Idag kom jag på att det är sportlov till veckan, helt sjukt och jag är inte alls redo.
Inteinteinte.
Men det blir skönt att få sova ut och sista helgen kommer Sandra och Anna upp vilket ska bli riktigt roligt :)
Annars hände rinte mycket,.
Förutom att jag slagit vad om Linnea - veckan efter sportlovet annars blir det en godispåse till henne från mig...
Hm, varför tror ingen att jag kommer vinna?
Jag vill vinna i alla fall, ja menar de e ju bara jag som tjänar på det, och var har ja att förlora liksom.
Ingenting.
På torsdag är de alla ensammas sörjar dag (alla hjärtansdag)
Jag ska träna och sedan baka med alex, vilket känns deprimerande då jag inte får äta mitt bakverk sen.
menmen, that's life.
Men egentligen så spelar det ingen roll för jag tycks alltid vara ensam på alla hjärtansdag (även om jag har pojkvän) dessutom står jag fast vid att det är överskattat, kanske mest för att slippa känna mig så JÄVLA ensam.
Saknar min kära lilla satmara clara lite, hon är nämligen i Afrika och blir brun, lyckans osten.
Men nu ska jag blunda med ögonen.
Hopplahej :)
Magiskt men tragiskt
Idag är dagen då jag vill att vintern utan snö ska försvinna oh somamren ska tina fram. Idag är även den dagen då jag är tjockare än någonsin, och då menar jag itne fysiskt tjock. Jag menar att jag åt pizza till frukort och en halv kladdkaka till lunch, och ja ska vara jävligt ärliga med er. Alla de där onyttigheterna smakade så bra att jag fullkomligt skiter om jag gick upp 2 kilo.
Clara åkte nyss, ifrån oss till sommaren. Jag förstår henne, men det känns lite jobbigt att hon åker just nu och utan mig. Jag rymtes nämligen inte i handbagaget tyvärr.
Allting känns bara konstigt för tillfället, jag vet inte riktigt varför för jag vet ja att det inte är någon ide, samtidigt kan jag inte sluta hoppas. Jag var på ICA idag och såg en tidning, plötsligt kom jag på vad jag ville ha för tidning, en som förklarade precis vad jag ska göra för att LYCKAS få honom. Jag köpte ingen tidning.
Jag vill egentligen bara fråga om jag överhuvudtaget har en chans, men samtidigt vill jag inte heller veta svaret.
Allt jag vet just nu är att jag inte vet någonting mer än att jag är less på ensamhet och en kvälls närhet och kylan i luften som buter på kinderna.
Jag vill ha tidiga sommarkvällar och en arm runt mina axlar och läppar som mjukt kysser mig.
Men jag vill inte ha vilka läppar som helst.
Och snart är det sportlov...
Practice makes perfection, but no one's perfect
Jag tror allvarligt och stenhårt på att alla författare på något sätt uppelvt de hon/han skriver om. Och då menar jag inte att hon som skrev Harry Potter är häxa coh gått på en skola för trollkarlar. Snarare att hon kanske som liten lekte att hon var häxa och drömde om en sån skola, låter itne det ganska logiskt?
För att få ihop en riktigt bra oh trovärdig historia så behövs en nypa verklighet, och jag tror det. Att alla sagor, berätterlser, noveller, romaner eller whatever, alla innehåller dom sanning - mer eller mindre.
Och ibland blir man bara så irriterad på vissa personer att man vill strypa dom.
Victoria fyller år imorgon :)
hjärtat <3
Practice makes perfection, but no one's perfect
Inte ens du, du är itne perfekt.
Ingenstans - inte längre.
Men en sak undrar jag
(kan bara inte låta bli)
vart har du försvunnit?
Och det förvånar mig inte om du gömmer dig för mig..
jag förstår dig, fan.
Jag orkar inte mer och jag orkar itne bry mig.
Jag suddar ut nu.
Suddar bort och låter bli.
Du finns inte längre, du är död.
Inte min natt, inte min dag - bara hela jävla jag
Trasig - Kapten Röd
Texten är så himla klockren.
Du är inte trasig, behöver inte fixas åhnejnej
Du kan sluta å leta det finns inga fel
Jag önskar att jag slapp önska varje kväll, för att sedan inse att inget händer...
En sak som jag aldrig lyckas förstå mig på är väl killar, och jag tror inte jag är ensam om det problemet.
"Som toaletter, antingen upptagna eller fulla med skit"
- För det är verkligen så, och är dom itne upptagna av någon tjej så är dom självupptagna eller upptagna med något annat, ett förslag är till exempel sport.
Men aldrig att det kan finnas en kille som verkligen är sådär underbar att du bara VILL HA honom och att han vill ha dig.
Jag förstod inte riktigt vad dom i mitt fd. handbollslag menade när dom sa "men var glad att ni i alla fall har pojkvän" till mig och Sandra när vi disskuterade om vi inte borde göra slut...
Nu förstår jag, för hur dåligt man än trivs med sin pojkvän så är den där mysiga närheten man ibland får bättre än ensamhet - föralltid.
Jag antar att vissa personer helt enkelt är menade till att vara singel hela livet, och jag antar att jag är en av dessa få (o)lyckligt lottade personerna.
Eller så kanske det bara är min spegel igen, och vem vet kanske jag om 7 år (när olyckan försvunnit) hittar en kille som jag gillar så mycket att jag stadgar mig med honom..
Hm, det blir alltså år 2014... Och få se då är jag.. 23 år gammal, nej men va bra att jag kommer få leva i celibat, speciellt med tanke på att jag redan nu hållerpå att vittra sönder av ensamhet.
Och jag slår vad om jag till den dagen hunnit krossa ännu en spelgel, vilket innebär att jag får vänta 7 år till, om jag inte då igen lyckas krossa ännu en tredje spegel.
Det vore väl för gulligt.
Nu är klockan 22.22 och jag önskar mig som vanlgit samma sak som alltid.
Det lustiga är att den saken är en sån sak man verkligen itne förstår sig på.
Och varför önska när det aldrig fungerar?
ÅH, irritation.
Vad vill livet mig?
För lust. För vi för lorar.
Gick ut till bussen kvart över fyra, precis innan den skulle komma. Ute är det snö, fast på vägarna emst slask. Jag vet itne hur länge jag står och väntar coh efter 6 minuter börjar ja bli riktigt nervös, jag skulle missa bussen till Sävja ingen chans att jag skulle hinna - och som pricken över i:et så går bussarna bara var 30 minut på söndagar...
Efter lite funderingar rusar jag över vägen och börjar springa mot centralstationen. Jag går och springer om vartann. Självklart så skulle jag missa bussen ändå tänker jag och inser att den förmodligen redan gått. När jag är framme på stationen är där fullt med folk som väntar på bussen, för även den var försenad. 10 minuter senare än den skulle komma så kommer den (tack gode gud för det)
Varför kan busschaufförerna här inte köra i annat underlag än asfalt? DET ÄR SAMMA SAK VARJE GÅNG.
Bussresan är lång och jag blir mer och mer irriterad.
Väl framme kutar jag in och förbi barnen som leker emd knivar, in i skolan och nedför trappan, smo om jag varit i skolan 1000 ggr innan och inte bara två. Jag hittar laget och får en tröja.
Nummer 3.
Vi börjar värma lite smått för att sedan se slutet på killarnas match, som dm vann med 1 mål i sista sekunderna (lite sverige style ;>) Sen börjar vi värma Madde (målvakt)
Jag börjar i första uppställningen. Vi släppper inte in något mål i deras första anfall och i vårt första så gör jag mål.
Tror det är första gången vi börjar en match emd ledning nästan.
Matchen går oerhört bra, speciellt om man jämför emd andra.
Vi kontrar för det mesta sönder dom och försvaret är delvis en mur.
I halv lek leder dom ändå med ett mål, mest pga. våra tekniska fel och MASSA stolpträffar (lite synd..)
Andra halvlek är lika bra (otroligt nog) och vi förtjänar att vinna och jag är så taggad.
Med 40 sekunder kvar leder dom med ett mål, vå får bollen coh det blir inkast. Det ttjafsas med domaren coh ja känner hur tårarna vill komma. FAN.
Jag orkar inte emr, orkar itne förlora.
Missförstå inte, jag ÄLSKAR att spela handboll, men jag HATAR att förlroa.
Vi måste sluta upp med det här nu... Det är fna itne bra på psyket.
Det är 5 matcher kvar och snälla, gör så vi åtminstone vinner en?
Kan ju bara vara glad över att det gick jätte bra för mig själv..
jag ger dig inte min morgon och inte min dag
du får nått så mycket bättre du får hela jävla jag
hela underbara, unika jag
inte nått så fjuttigt som en morgon och en dag
sommar kom
Piteå Dansar och Ler är med sina 120 000 besökare en av Sveriges största gatufestivaler.
I slutet av juli fylls sen många år tillbaka Piteås centrum med glada människor, musik av alla slag, mat från världens alla hörn, spännande sportevenemang, fantastisk dans, marknad, tivoli och mycket mer. Under de ljusa sommarkvällarna och -nätterna förvandlas hela Piteå till en festplats med en puls som kan liknas vid den i de stora turistorterna kring medelhavet! Händelserika dagar
En av Piteå Dansar och Lers många styrkor är allt som händer på dagtid. Dagsprogrammet är späckat med aktiviteter, uppträdanden och marknad. Barnlandet, Torget och Sportdäcket är andra platser där det är full rulle under dagarna.
- Ge mig sommar!
Och dessutom hoppas jag att få infinna mig på Uppsalas reggaefestivalen! Snälla, snälla, snälla. Jag och Vicky skulle ha så himla kul :)
Sitter just nu och laddar inför att städa rummet för att sedan tvätta för att sedan plugga infö engelska provet imorn för att sedan ta bussen ut till Sävja för att sedan spela match mot Fjärdhundra elelr vad dom nu heter, Och den här gången är jag SÅÅÅ taggad på vinst.
Efter matchen blir det hem och lite engelska.
Hm, tråk.
Får väl se om de blir någe msn snack också. Vore lite trevligt :)
Låt oss sittta i skabbet och leka?!
Och Cissi är inte att förglömma.
Idag har vart en sån där helt vanligt,tråkig, helg inne på äckelhuset.
Vaknade dock av ett samtal från min lillasysters kompis som frågade om hon var hemma, orkade tnte förklara så hon trodde tt hon hade ringt fel.
jag hatar att prata nyvaken i telefonen... Hmpf.
(html)
På dan bar det av in till centrum för att kolla på weekdaysrea som varit väldigt populär i mångas käftar.
Hittade en vanligt svart kofta på herravdelningen i förstor storlek och ett par skor, summan blev oerhört låg - ca 130 svenska riksdaler.
Jag strosade ännu ett tag på stan och prövade olika plagg, kring halv fem hamnade jag av en slump (eller inte) på H&M. Där slängde jag pengarna på ett par ljusa jeans från killavdelningen (pösiga om man säger så) till ett väldigt bra pris, vilket känns skönt i plånboken (A)
Höll på att frysa ihjäl när ja skulle stå och vänta på bussen.
Och vart kommer snön ifrån?
Nu, när affärerna äntligen börjat ta in de där härligt färgade vårkläderna - då kommer snön.
GRATTIS
Bättre sent än aldrig?
inte i det här fallet.
Ikväll har jag tittat på götakanal 2 med Victor, käkat naturgodis och sitter nu med cissi i köket och "lanar" (nöter datorn)
Imorgon blir det match, och fy fan va jag är taggad på att vinna.
bajsbajs.
Vi väntar för länge
Lasse Lindh - Svenska hjärtan
Och vi som väntar på något gott vi väntar alltid för länge jag vet, ja vet
I'm also breakable
Ingrid Michaelson - Breakable
Det är någonting som hänt, och jag är inte säker på om jag vill veta vad...
